Thomas berättar om sin resa med IDC

Thomas Nilsson har varit VD för IDC sedan starten 2007. Det var ett känslosamt månadsmöte när han berättade att det blivit dags att lämna sin roll för nya utmaningar. Här berättar Thomas själv om tiden på IDC och vad utvecklingsresan inneburit för honom.

— Första gången jag kom i kontakt med IDC var redan innan bolaget bildandes egentligen. Västra Götalandsregionen gjorde en stor förstudie 2006 kring behovet av ett industriellt utvecklingscentrum och jag blev intervjuad kring det eftersom jag var en del av innovationssystemet i Skaraborg. Jag hade jobbat på Almi med regional utveckling under många år och minns att jag såg ett industriellt utvecklingscentrum som ett naturligt komplement till befintlig struktur, berättar Thomas.

Förstudien ledde till att IUC Tibro, IDS Industriellt Distrikt Skaraborg, och ATC Automation Technology Cluster gick samman och skapade IDC West Sweden AB. Cirka 70 delägarföretag fanns med från starten, idag har IDC cirka 160 delägarföretag över hela Skaraborg.

— Det var viktigt att jobba smart och inte skapa en konkurrenssituation mellan aktörer. I början jobbade vi mycket med analys och studier kring vad industriföretagen behöver för att öka sin tillväxt och konkurrenskraft. Vi gjorde många behovsanalyser, inventeringar och intervjuer och vi fick successivt en riktigt bra bild av hur behovet såg ut hos företagen i Skaraborg, berättar Thomas.

IDC — en kompletterande aktör med tydligt grundfundament

Thomas Nilsson

Thomas kom under 2007 in som konsult på IDC och började utifrån behovsbilden att skriva projektansökningar, snart var två projekt godkända. ”Tillväxt 2010” som var ett nätverksprojekt med fokus på funktionsnätverk och ”Mission24” som handlade om att studenter skulle kopplas ihop med industriföretagen för att lösa utmaningar, dåtidens ”Hackatons”. I slutet av 2007 tog Thomas vid som VD för IDC West Sweden AB.

— Vi har aldrig sökt projekt för finansieringens skull utan alltid skapat projekt utifrån reella behov. Det viktigaste för mig i arbetet med IDC har varit just behovsstyrda insatser och att inte bygga parallella strukturer i innovationssystemet. Tydligt uppdrag, tydlig målgrupp och en tydlig kompletterande part – det har alltid varit min målbild, berättar Thomas.

Kristider och jämställdhetsintegrering

2008 var en tid i kris.

— Jag minns särskilt ett möte vi hade. Det var fredagen den 17 oktober klockan 17:00. Det var ett krismöte om hur vi skulle kunna bidra till att hantera krisen med ett projekt vi kallade för Produktionskompetenscenter (PKC), minns Thomas tillbaka.

PKC byggde i korthet på att utbilda individer i företagen inom LEAN genom Högskolan i Skövde och samtidigt jobba med produktionseffektiviseringsinsatser i företagen. Idéen tog form under mötet den 17 oktober 2008 och den 1 januari 2009 var projektet PKC godkänt av Västra Götalandsregionen och Skaraborgs Kommunalförbund. Projektet kompletterades sedan med ett Regionalfondsprojekt och drevs under fyra år.

Systematiken för hur IDC jobbar med produktionseffektivisering, analysmetodik och genomförandeprocess togs fram i projektet och erbjöds då företagen i kombination med Högskolan i Skövdes utbildningsinsatser inom LEAN. Delägarföretagen som gick in i projektet rekommenderades ofta att starta med en grundläggande LEANutbildning för sina medarbetare för att sedan ha en gemensam plattform att stå på när de gick vidare in i ett förbättringsarbete.

— För att kunna erbjuda utbildningar i LEAN behövde vi en trampbilsfabrik. Science Park Skövde höll på att byggas upp men tyvärr var alla lokaler bokade av andra aktörer. Jag lyckades till slut förhandla mig till en lokal i källaren på byggnaden Portalen – dock på bekostnad av förvaringsutrymme – så där finns nu en utbildningslokal och en labmiljö för LEAN med en trampbilsfabrik. Omkring 8000 personer har strömmat genom de lokalerna genom åren. Dock finns där inte särskilt mycket förvaringsutrymme, skrattar Thomas.

År 2008 ökade även kraven på att jobba med jämställdhet i projekt. IDCs mål var att integrera jämställdhet i alla arbetssätt och de tog då hjälp av Kicki Borhammar från EDCS som processtöd för att integrera jämställdhetsarbetet i organisationen.

Här hålls en dag med tema social hållbarhet i projektet Catalyst.

— Vi sa tidigt att vi vill göra detta på riktigt. Det var då vi införde obligatorisk jämställdhetsutbildning till alla medarbetare vilket fortfarande är en del av introduktionsprocessen på IDC, berättar Thomas.

Företagen hade stora utbildningsbehov även utöver produktionsområdet visade det sig. Dels uttryckte de en rad konkreta utbildningsbehov och Thomas berättar att de även fångade andra, outtryckta behov hos företagen, och då föddes idén om att jobba med strategisk kompetensförsörjning som ett erbjudande till företagen. Tyvärr satte regelverket stopp för att skapa projekt med strategisk inriktning just då så de idéerna fick läggas på hyllan för en stund.

— I kölvattnet av krisen lanserade vi istället ett utbildningsprojekt 2010 finansierat av Europeiska Socialfonden som hette  ”Fordon och Framtid”. Genom det utbildade vi 1 543 utbildade personer inom 120 utbildningar, minns Thomas tillbaka.

Ompositioneringen – starten på något nytt

Vi såg efter ett par år ett ökat behov av utveckling även inom produktutveckling vilket ledde till projektet Produktutvecklingscenter (PUC) 2011 finansierat av Västra Götalandsregionen och Tillväxtverket, utifrån Europeiska Regionala Utvecklingsfonden.

— Då startade vår viktiga ompositionering där vi gick från att endast jobba med konkurrenskraft och produktionseffektivitet till att jobba mer mot innovation, forskning och utveckling vilket innebar en högre grad av komplexitet och bredd i våra projekt, förklarar Thomas.

När Material ConneXion kom till Skövde

I mitten av projektet PUC kom vi i kontakt med Material ConneXion. Drömmen om att få världens första och största materialbibliotek med hållbara material mitt ibland oss kändes då som en utopi beskriver Thomas. George M. Beylerian är VD och grundare till Material ConneXion och ett stort namn inom material. Han fick genom gemensamma kontakter berättat för sig om IDC och det nationella nätverket IUC Sverige, och Thomas tog då kontakt med honom. Han motiverade valet av placering med att Skövde är en mittpunkt i Sverige, i ett industritätt område och med närhet till Nordens huvudstäder.

— Jag satte en passare på kartan och gjorde en cirkel kring Skövde med 20 mils radie. Jag beskrev branschstrukturer, omsättningar, institut, universitet, högskolor och geografisk närhet till storstäder. Ökade jag upp radien till 35 mil fick jag med Stockholm, Oslo och Köpenhamn och visade en verklig mittpunkt. Jag ville ge honom bilden av hur vår region är sammansatt och trycka på närheten till industrin, förklarar Thomas.

Efter att George fick bilden presenterade för sig blev han intresserad och reste till Sverige för att utforska Skövde. Det var i juni 2012 och samma helg lät han meddela att här ska den skandinaviska noden för Material ConneXion förläggas, det blev starten för nuvarande Material ConneXion Skövde.

— Det var helt fantastiskt! Berättar Thomas med inlevelse.

IUC Sveriges huvudkontor ligger numera i Skövde, på samma våningsplan som IDCs kontor i Science Park Skövde. Här möter Thomas så gott som varje dag tidigare medarbetare från IDC. Här finns också minnen från tiden då Material ConneXion Skövde låg i dessa lokaler, idag ligger materialbiblioteket i ASSAR Industrial Innovation Arena.

Inredia – en mötesplats för världens inredare

En stor del av IDCs delägarföretag kom ursprungligen från dåvarande IUC Tibro och var del av möbelindustrin där. IDC jobbade under flera år med klusterutveckling i den regionen och skapade arkitektdagar där företag slussades till Tibro, ordnade Möbeldagar och hade en rad gemensamma event där branschen syntes tillsammans.

— Vi ville skapa en mötesplats för världens inredare och det resulterade i ett projekt i samverkan med Tibro kommun. Monitorhuset i Tibro, en gammal skjortfabrik, fanns tillgängligt och kommunen bestämde sig för att satsa. Vi ville driva ett projekt i syfte att fylla huset med event och relevant innehåll för arkitekter och möbelindustrin, berättar Thomas.

Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, Västra Götalandsregionen, Skaraborgs Kommunalförbund och Tibro Kommun finansierade projektet som fick namnet Inredia. De ställde ut på Milanomässan 2013 och fick en fin uppmärksamhet där som bidrog till att Inredia bidrog till att positionera svensk möbelindustri på kartan. Idag drivs Inredia av Tibro kommun och är Tibros kreativa mötesplats.

— Inredia blev en verklig mötesplats och vi jobbade med flera olika typer av event, minns Thomas tillbaka.

 

Utmaningar och möjligheter i programperioder

2013 innebar slutet på en programperiod vilket ledde till att IDC tillfälligt hade svårt att säkra finansiering framåtriktat. För första gången blev det nödvändigt att säga upp medarbetare.

— Under 2015 tvingades vi gå från 24 till 10 medarbetare, vilket förstås var riktigt tufft och innebar i realiteten tre uppsägningar, berättar Thomas.

Den nya programperioden bar med sig möjligheter att skapa projekt baserade på strategisk kompetensförsörjning vilket tidigare inte varit möjligt genom Europeiska Socialfonden. Innan dess var alla insatser tvungna att ha fokus på individnivå men nu kunde fokus riktas även mot företags visioner, ambitioner och målsättningar och insatser för att stärka utvecklingen mot dessa mål kunde formas i projekten.

— Vår tidigare idé om att stötta företagen inom strategisk kompetensförsörjning kunde bli verklighet i den nya programperioden och vi fick projektet Kompetensnavet godkänt. Vi kunde börja anställda medarbetare igen och 2016 var vi återigen 24 anställda.

Kompetensnavet genomfördes under en treårsperiod mellan oktober 2015 till september 2018. Projektet drevs i syfte att säkra attraktiva arbetsplatser för en hållbar framtida industri och berörde ämnen som exempelvis värdegrund, kompetenskartläggning, medarbetarskap, delaktighet, utbildningar, jämställdhetsintegrering och mångfald.

IDC Personal

IDC gick också igenom de olika stegen i projektet Kompetensnavet med inriktning mot strategisk kompetensförsörjning som ett led i sin interna utveckling. Här är en bild tagen i samband med värdegrundsarbete som var en del i programmet.

Från reaktivt till proaktivt

Kompetensnavet startade den 1 september 2015 och var ett oerhört framåtriktat projekt. Det hade inriktning mot utveckling och tillväxt till skillnad från många av IDCs tidigare projekt som istället varit reaktioner på krisen. Fokus låg på hållbarhet, att skapa attraktiva arbetsgivare och att helt enkelt att rusta industrin för framtiden.

Den 1 januari 2016 blev projektet Hållbar Industriell Utveckling godkänt, ett projekt som handlade om att på riktigt förstärka de tre hållbarhetsprinciperna.

— Grunden till projektet bottnade i insikten kring att hållbarhetsarbetet var en viktig konkurrensfördel för industrin. Det var inte så att alla pratade cirkulär ekonomi eller att man direkt förstod hur miljömässig hållbarhet eller jämställdhetsintegrering ökar tillväxt och konkurrenskraft då, vi var nog lite före vår tid, resonerar Thomas.

– Att vi var tidiga på hållbarhetsarbetet kom sig säkert till stor del av möjligheterna Material ConneXion Skövde bar med sig. Där var hållbara material i fokus, och pratar vi hållbara produkter behöver vi även ha en hållbar produktion, fortsätter han.

Hållbar Industriell Utveckling genomfördes mellan åren 2016 och 2018 och drevs i syfte att genom ”hjälp till självhjälp” nå långsiktiga effekter. Genom en lärande organisation lyfts nivån internt i företagen för att bestå och vidareutvecklas även efter insatsen. Deltagande företag fick via projektet ett mer systematiskt och strategiskt arbetssätt när det gäller hållbar utveckling av sin verksamhet och produktion vilket i sin tur genererade en konkurrenskraftig och lönsam industri.

Samverkan inom möbelindustrin i Tibro och cirkulära affärsmodeller

När IDC 2015 startade projektet Möbelbruket var syftet att undersöka möjligheterna till en smart offentlig hantering av möbler. Projektet drevs tillsammans med möbelindustrin i och målet var att hitta en fungerande affärsmodell. Idag driver Jenny Ekman, tidigare projektledare för Möbelbruket, företaget Sajkla som är ett resultat av projektet och som jobbar med ett industriellt kvalitativt återbruk.

Circular Hub startades 2018 och är ett projekt med fokus på cirkulär ekonomi och hållbara miljöer. Projektet jobbar med företag inom mode-, textil- och möbel- och inredningsindustrin som är nyfikna på att jobba med cirkulära affärsmodeller. Circular Hub är en plattform som inspirerar, kartlägger företags nulägen och identifierar förbättringsmöjligheter.

— Vi är en samverkanspart i projektet Circular Hub, det är Högskolan i Borås som är projektägare. Samverkan med andra aktörer som jobbar för att stärka konkurrenskraften inom svensk industri är en otroligt viktig del i vårt arbete, säger Thomas.

Ett annat projekt där IDC är en av flera samverkanspartner är nätverket Industriell Dynamik som erbjuder företag kostnadsfri rådgivning genom kontakt med experter inom rätt område. Där är IDC en av cirka 15 aktörer inom industriella områden som universitet, högskolor, forskningsinstitut och industriella utvecklingscenter.

ASSAR – vägen mot en gemensam mötesplats

De fem aktörer som står bakom initiativet ASSAR Industrial Innovation Arena; IDC West Sweden AB, Science Park Skövde, Högskolan i Skövde och de båda Volvobolagen, hade samverkat under lång tid och känt ett starkt behov av en gemensam utvecklingsmiljö. Initiativet startade redan 2014 under arbetsnamnet ”Kunskapsdriven industri” och den 2 mars 2018 flyttade ASSAR in i sina nuvarande lokaler. ASSAR är idag mötesplatsen för framtidens industri och arenan har gjort att forskningsresultat och ny kunskap är mer tillgänglig idag än tidigare för den tillverkande industrin och teknikbolagen i regionen.

— Genom ASSAR Industrial Innovation Arena får de små och medelstora tillverkande företagen bland annat tillgång till världsledande teknik och internationellt konkurrenskraftig forskning. Det finns ett antal utmaningar för den tillverkande industrin men tillsammans har vi förutsättningarna att göra dessa till möjligheter och få ökad konkurrenskraft, säger Thomas Nilsson.

IDC var en av fem initiativtagare till projektet ASSAR.

Så har behoven förändrats över tid – och vad är egentligen outtryckta behov?

Det Thomas absolut konstaterar är att hållbarhetsfrågorna är betydligt tyngre och viktigare idag än när IDC började jobba med dem. Kompetensförsörjningsproblematiken är extrem hos industriföretag idag och därmed har hållbarhetsvärden som exempelvis attraktivitet hos företag som arbetsgivare blivit mycket viktigare på senare år.

— Jag skulle säga att medarbetarna på IDC tillsammans har utvecklat en hög grad av kollektiv kompetens att identifiera företags outtalade behov under åren. Alltså förmågan att se över nästa kulle, inte bara fokusera på de direkta behoven, resonerar Thomas.

Att medarbetarna i stor utsträckning kunnat jobba kvar i organisationen i förnyade roller trots projektavslut är något som bidragit till att bygga denna kollektiva kompetens över tid, där är IDC otroligt starka konstaterar Thomas.

Summering av nuläget – IDC har en bra bredd

— IDC har aldrig tidigare kunnat erbjuda ett sådant helhetskoncept som finns idag. När det gäller att möta industrins utmaningar finns en oerhörd förmåga att jobba inom flera områden så som affärsmodellsinnovation, cirkulär ekonomi, digitalisering, marknad, produktionseffektivisering, produktutveckling och strategisk kompetensförsörjning.

IDCs utbud är bättre nu än det någonsin varit, summerar Thomas.

 

Projektet Catalyst som startade 2018 har tagits fram som ett komplement till de övriga projekten och som en fortsättning av de tidigare utvecklingsprojekten Kompetensnavet och Hållbar Industriell Utveckling. Ambitionen med projektet Catalyst är att öka samverkan, behovsinventera och kanalisera företag och behov till olika samverkansaktörer på ett mer aktivt sätt än vad som tidigare gjorts. Inom Catalyst har ett par huvudområden ringats in, nya affärsmodeller och omställning mot en mer hållbar och cirkulär verksamhet. Projektet bedrivs i samverkan med IUC Väst, IUC Sjuhärad och IUC Halland, för en hållbar framtida industri.

Vad är nästa mål på resan för dig, som VD för IUC Sverige

Thomas har jobbat med regional utveckling i 23 år och han kommer i sin nya roll som VD för IUC Sverige (Industriella utvecklingscentra Sverige) att fortsätta jobba för regionen och Västsverige men nu även växla upp arbetet och fokusera på nationell samverkan för svensk industri.

IUC Sverige är ett gemensamägt bolag för hela IUC-nätverket med 18 regionala IUC-bolag och ett antal samarbetspartners. IUC Sverige arbetar med övergripande strategiska frågor och nationella projekt kring industriell utveckling, med fokus på tillväxt och ökad konkurrenskraft i små och medelstora industriföretag. Exempel på nationella projekt är Robotlyftet, ett projekt som jobbar för att främja automation inom industrin över hela Sverige där IDC är en av de utförande parterna. Thomas berättar att han kommer att jobba för att positionera IUC Sverige på ett nationellt plan och IUC nätverket som den självklara parten när det gäller utvecklingsfrågor för industrin. Vidare är det även viktigt att ännu mer jobba för att skapa mervärde för de regionala IUC-bolagen runt om i Sverige, att stärka nätverket när det kommer till att dela framgångsrika metoder och arbetssätt, projektansökningar, funktionsnätverk och även utmaningar och problemställningar.

— Det finns även en skatt av metoder, verktyg och goda exempel runt om i landet och jag vill aggregera detta till nationell nivå. Vi kommer självklart att fortsätta se regionala satsningar, men de kan kompletteras med nationella satsningar. Vi behöver en stärkt nationell koordinering, resonerar Thomas.

Thomas utvecklingsresa — inkludering, prestigelöshet och helhet

— Resan har varit fantastisk, att gå från 2 till 24 personer och tiodubbla omsättningen med allt vad det innebär har varit oerhört lärorikt. Och att ha förmånen att få verka tillsammans med fantastiska medarbetare och den samlade kompetens som finns här på IDC, vi är olika och vi är helheten. Att kompetensutveckla medarbetarna och se hur de tar nästa steg, som ledare är det bland det bästa man kan vara med om. Jag har också tyckt mycket om att matcha industrins utvecklingsbehov mot de regionala, internationella och nationella strategidokumenten. Hur påverkar Bryssel ett småföretag i Skaraborg? Det gäller att hela tiden försöka se helheten, förklarar Thomas.

Thomas beskriver att han alltid försökt både som person och som företag att vara inkluderande och prestigelös. Att bjuda in och samverka, så att den som är bäst lämpad får bidra.

— Det ledarskap och den linje jag har försökt att driva har byggt på frihet under ansvar och stark delegering. Jag är ingen industrikille i botten, utan jag kan regional utveckling. Jag har omgett mig med människor med kompetens inom industrin och våra andra utvecklingsområden och jag har inte lagt mig i detaljnivån. Jag har förlitat mig fullt ut på mina medarbetares kompetenser. Det ledarskapet har jag valt i syfte att skapa drivkraft, det finns inget bättre sätt att krossa drivkraft än att kontrollera sina medarbetare. Att öppna upp och bjuda in, det ökar samarbete och kreativitet samt leder till tillväxt, menar Thomas bestämt.

IDC har varit sitt uppdrag troget historiskt och framåtriktat – företagen i fokus

Tidigare har nämnts att IDC aldrig har ansökt om ett projekt som det inte finns bakomliggande behov till därför att syftet alltid har varit att stärka industrin i Skaraborg. Det innebär att det har funnits tillfällen då Thomas behövt tacka nej.

— En styrka hos oss har också varit att vi har vågat säga nej till satsningar. Vi har alltid hållit oss till vårt uppdrag och bara tagit satsningar och drivit projekt som stärker det. Därigenom har vi byggt ett förtroendekapital hos både företag och finansiärer, berättar Thomas.

IDCs uppdrag är detsamma sedan starten 2007:

Vårt uppdrag är att långsiktigt stärka konkurrenskraften och lönsamheten för Skaraborgs tillverkande industriföretag.

 

— I framtiden tror jag IDC kommer att jobba ännu mer med hållbarhetsfrågor, produktutveckling och med att möta de stora samhällsutmaningarna, även utifrån nya branschstrukturer. Jag tror framtiden kommer att visa på stora förändringar och omställningar framför allt inom fordons- och möbelbranschen, vilket kommer ge stora effekter på svensk industri. Stora utmaningar men samtidigt också enorma möjligheter som jag ser det, avslutar Thomas hoppfullt.

Varmt lycka till Thomas och tack för allt!

Du kommer alltid att vara en del av IDCs helhet så vi säger ”vi ses” snarare än ”hejdå”.

Dela via

Fler nyheter som du kanske gillar

Medarbetare | Tips från IDC

Christians tips om (sam)arbete på distans

Fler och fler jobbar hemifrån i och med den senaste tidens utveckling med det nya Coronaviruset. Det är en förändring…

24 mars, 2020 — Lästid 8 min

Covid-19 | Delägare | Projekt

Sveriges industriföretag visar stort intresse för stöd och utveckling

Hur har Sveriges små och medelstora industriföretag egentligen påverkats av Covid-19? Inom vilka områden har man idag störst behov av…

13 oktober, 2020 — Lästid 3 min

Information | Projekt

Svenska företag ökar sina investeringar i robotar

Sverige klättrar upp på listan över länder med hög investering i robotar. Svenska företag får sedan två år stöd i…

14 oktober, 2020 — Lästid 2 min

Delägare | Projekt

Partex undersöker alternativa material för en framtidssäkrad produktion

Partex Marking System i Gullspång har via nätverket i Industriell Dynamik fått stöd för att identifiera alternativa miljömässigt hållbara material…

7 oktober, 2020 — Lästid 6 min