Det senaste numret av tidningen ”Kommunal ekonomi” har tema cirkulär ekonomi och reder ut många av begreppen inom cirkulär ekonomi och vad de kan innebära för en kommun.
Konsekvent genomförd är cirkulär ekonomi ett paradigmskifte inom samhällsekonomin, skriver tidningen. I en linjär ekonomi utvinns råvaror, förädlas till produkter, designas för kort livslängd, säljs i stora volymer, förbrukas och ersätts av nya sedan produktvärdet urholkats.
Tips för cirkulär upphandling
I tidningen intervjuas Lars Tööj, industriell utvecklare på IDC och tidigare projektledare för Vinnovas projekt Affärsmodellsinnovation för cirkulära möbelflöden. Här lämnar han sina tips för cirkulär upphandling:
— Börja med att bryta ner arbetet i mindre bitar redan före ett upphandlingsbeslut av en viss funktion eller produkt i följande steg:
- Vad finns redan att tillgå inom organisationen?
- Finns det något inom organisationen som kan modifieras och återbrukas?
- Kan jag köpa en funktion, hyra något, under den tid jag vet funktionen behövs?
- I sista hand – ett nyinköp.
— Sedan gäller det att skaffa överblick över leverantörerna. Finns det företag som kan leverera hela värdekedjan, alltså reparera och uppdatera så det passar din organisation? Eller behöver man köpa flera olika funktioner?
Dela upp förändringsarbetet
Är cirkulära upphandlingar svårare att hantera än ”vanliga” upphandlingar?
— Njaa … upphandlare lever alltid med hotet om att upphandlingen överklagas. Är man då osäker är det lätt göra som man brukar. Man måste etablera nya arbetssätt, det tar tid och kan uppfattas som riskfyllt. En väg att gå är att dela upp förändringsarbetet i flera etapper. Att exempelvis köpa in en ny produkt tillsammans med en renoveringstjänst är ett steg på vägen.
Lars Tööj lämnar sina tips för cirkulär upphandling.
Intervju med forskare på RISE
I artikeln intervjuas även Ann-Charlotte Mellquist, civilekonom och seniorforskare på statliga forskningsinstitutet RISE.
— I en cirkulär tillgångsekonomi designas produkterna för att hålla länge, hyrs ut av tillverkaren, uppdateras, re-designas och återbrukas, allt med en i grunden förändrad kundrelation. Det kräver ett helt annat tankesätt hela vägen från konstruktion till eftermarknad och ägande.
Går det att tjäna lika mycket pengar i en cirkulär ekonomi?
Utgångspunkten är att det finns minst lika mycket pengar att tjäna, eftersom mycket värde förloras när produkter och material skrotas för tidigt i den linjära ekonomin, säger hon och fortsätter:
– I cirkulär ekonomi tas mervärden på ett annat sätt: genom att addera olika typer av tjänster kan man behålla eller öka värdet under produktens livslängd. Poängen är enkel: tillverkaren av en produkt får incitament att tjäna pengar på produkten så länge som möjligt genom att behålla ägandet själv. Ju längre livslängd, desto bättre förtjänst. Resultaten blir en material- och resurssnål ekonomi, där återbruk är huvudsak och återvinning bisak.
I filmen förklara Ann-Charlotte vad det innebär att jobba med cirkulär ekonomi.
Cirkulär ekonomi för kommuner
För kommunerna blir tillgångsvärderingen mer komplex när produkter lever längre och olika typer av tilläggsinvesteringar blir vanliga.
— I princip får produkterna ett bruksvärde som behålls under åren. Det uppstår inga andrahandsvärden och inga restvärden, säger hon och fortsätter: I projektet Affärsmodellsinnovation för cirkulära möbelflöden tittar vi på finansiering och redovisning. Det finns sätt att lösa redovisningsfrågorna redan idag, som jag ser det.
Driv upphandlingen åt det cirkulära hållet
Slutligen: Vad kan kommunsektorn göra för att underlätta utvecklingen av den cirkulära ekonomin?
— Driva upphandling åt det cirkulära hållet, där det går. Och att sätta mål: vi vill bli cirkulära. Även om man inte vet exakt hur man ska gå tillväga. Man får prata om det, och lära sig på vägen.
Exempel på beräkningar
I två beräkningar, gjorda i projekt Affärsmodellsinnovation för cirkulära möbelflöden, har de ekonomiska aspekterna beräknats för en kontorsflytt på RISE. Dels klimateffekterna men även de ekonomiska effekterna.
Här hittar du beräkningen för klimateffekterna
Här hittar du beräkningen för de ekonomiska effekterna
Är det lönsamt att återbruka?
I en tidigare beräkning som sammanställs i ”Är det lönsamt att återbruka?” har RISE lyft fram flera exempel på ekonomisk vinning vid återbruk. Bland annat har Region Skåne flera exempel med omklädsel och renovering av möbler, såsom:
• Omklädsel av tre soffor; besparing 35 000 kronor
• Renovering av 26 stolar och två bord; besparing på 58 000 kronor
• Omklädsel av 14 möbler, besparing på ca 53 00 kronor
Här hittar du ”Är det lönsamt att återbruka?”
Affärsmodellsinnovation för cirkulära möbelföden
Projektet Affärsmodellsinnovation för cirkulära möbelföden avslutades i februari 2020, men arbetet med att skapa cirkulära möbelflöden fortsätter! Genom att använda sig av cirkulära affärsmodeller – där möbler renoveras, repareras och säljs på nytt går det att halvera resursförbrukningen och minska klimatpåverkan med cirka 30 procent i jämförelse med dagens linjära system där möbler produceras, används och slutligen slängs. Inspireras gärna av projektets slutrapport.
DMO 2.0, beställarkompetens för cirkulära möbelföden
I projektet DMO 2.0, som löpt under ett års tid, har sex kommuner (Ale, Borås, Falköping, Lerum, Skövde och Vänersborg) träffats för att lära sig mer om hur de kan jobba med cirkulär ekonomi i sina kommuner. I dokumentet ”Metoder för att öka cirkularitet och återbruk inom inredningsprojekt för offentlig miljö”, förklaras hur ett inredningsprojekt med återbrukad inredning steg för steg går till. Här får du även konkreta tips kring hantering av lager, upphandling av externa leverantörer och hur mycket en kan spara på ett återbruksprojekt.
Projekt Circular Hub vägleder i omställningen
Projekt Circular Hub jobbar med omställningen mot en mer cirkulär ekonomi inom textil-, inrednings-, och möbelsektorerna i Västsverige och i deras värdekedjor. Visionen är att som plattform placera Västsverige som en världsledande partner och förebild inom cirkulär ekonomi för textil, mode, inredning och möbler med särskild vikt på små och medelstora företag. Målet är även att få en minimering av miljöpåverkan avseende textil, mode, inredning och möbler. Projektet Circular Hub sker i samverkan mellan IDC West Sweden AB och Science Center i Borås.
