Projektet ”Affärsmodellsinnovation för cirkulära möbelflöden” har sedan starten 2014 undersökt hur möbelbranschen kan jobba för att bli mer cirkulär.
Projektet har varit en del av Vinnovas UDI-program och drivits i tre steg. Det sista steget under ledning av RISE har haft fokus industriell skala.
Möbler förbrukar ingen energi
Projektledare har varit Lars Tööj som här berättar lite mer om lärdomar och resultat från projektet och hur dessa nu ska implementeras utanför projektets ramar.
— Att projektet valde att undersöka just möbler berodde bland annat på en framsynt bransch och att produkterna är lätta för många att relatera till. Möbler förbrukar egentligen inte heller någon energi under sin livslängd. Detta visade sig vara en mycket bra start och det har gjort det ännu lättare att sprida projektets resultat horisontellt.
Jobba med de interna processerna
Möbelbranschen har under projekttiden kommit en bra bit på väg i omställningen mot att bli mer cirkulär. Nu efter projekttidens slut kommer fler företag och branschorganisationen att föra arbetet vidare. Den viktigaste förändringen sedan projektet startade är att branschen har förstått vad en omställning innebär. Det är de stora möbelföretagen som generellt har kommit längst vilket är naturligt och väldigt bra då de kan få de mindre, som ofta är deras leverantör, att haka på i utvecklingen, berättar Lars.
— Det viktigaste för den fortsatta utvecklingen är att hela värdekedjan är med. Det däremot alla kan göra är att titta på sina interna processer som till exempel materialval och design och göra så gott man kan utifrån sina förutsättningar. Nästa perspektiv att titta på är kundsidan. Även där finns en förståelse för hur vi ska tänka för att bli mer cirkulära och om möbelbranschen lyssnar av kundens behov och formar arbete efter det kommer vi ytterligare ett steg framåt i utvecklingen. Kunderna ger affärsmöjligheter och affärsmöjligheter är drivkraften.
Utgå från kundens behov i omställningen
Att lyssna av marknaden och fånga de behov som finns där ger goda möjligheter att ge det cirkulära arbetet ekonomisk bärighet, fortsätter Lars.
— De som lyckats bra har fokuserat på att lyssna av kundens behov och kunnat tillgodose det. Ett exempel är Regionens Hus i Skövde där VGR hade behov av att återbruka viss del av redan befintlig inredning. Där fångade arkitekter och möbelproducenter upp behovet och kunde matcha deras krav vilket gav goda resultat. Kunden är den som är ytterst i ena änden av värdekedjan och är den största möjliggöraren.
Minskar klimatpåverkan med cirka 30%
Beräkningar som gjorts under projekttiden visar att det genom cirkulära affärsmodeller där möbler renoveras, repareras, återtillverkas och säljs på nytt går att halvera resursförbrukningen och minska klimatpåverkan med cirka 30 procent. Det skulle årligen innebära en minskning med 45 000 ton koldioxid från produktionen av kontorsmöbler i Sverige. Läs mer om beräkningarna här.
Förändring tar väldigt lång tid och i omställningen gäller det att medvetandegöra och överföra kompetens mellan aktörerna i värdekedjan. Alla länkar i kedjan är lika viktiga och om möbelföretagen själva ser hela kedjan, gör affärer och pratar med varandra blir det till gagn för alla i omställningen och i mötet av kundbehoven.
Lars Tööj, projektledare för Cirkulära möbelflöden.
Spårbarhet underlättar processen
Viktigt att tänka på för att underlätta processen mellan kund och leverantör är till exempel spårbarheten, fortsätter Lars.
— Hela värdekedjan behöver vara involverad för att vi ska kunna dokumentera varifrån produkterna och innehållet kommer. Ju mer detaljerat vi kan spåra ju bättre, det underlättar vid till exempel utbyte av specifika delar på möbeln.
Viktigt att hela värdekedjan samarbetar
Lars förklarar hur viktigt det är med samarbete och att det kommer att underlätta i omställningen mot mer cirkulära verksamheter.
— Förändring tar väldigt lång tid och i omställningen gäller det att medvetandegöra och överföra kompetens mellan aktörerna i värdekedjan. Alla länkar i kedjan är lika viktiga och om möbelföretagen själva ser hela kedjan, gör affärer och pratar med varandra blir det till gagn för alla i omställningen och i mötet av kundbehoven.
Erbjud tjänst i stället för produkt
— Alla som ingår i en värdekedja har unika affärsmodeller anpassade efter just sin verksamhet, fortsätter Lars. Men vissa kategorier kan ändå liknas vid varandra, bland annat möjligheten att tjänstefiera. Att leverera en produkt utifrån vad man gör med den istället för att sälja hela produkten. Det kan till exempel handla om att lösa en kunds inredningsbehov. När en kund uttrycker ett behov av nya kontorsmöbler kan en möjlighet vara att istället erbjuda funktionen arbetsplats. Det gäller att som leverantör inse att man inte alltid behöver leverera en produkt utan istället se möjligheter med att skapa långsiktiga relationer till sina kunder.
Hjälper gamla kunder med deras möbler
Flera möbelföretag har varit aktiva i Cirkulära Möbelflöden för att lära sig mer och prova sina idéer. Under slutkonferensen berättade bland annat Albin i Hyssna och Stolab om sitt arbete med Åter i bruk. ”Vi letar aktivt upp gamla kunder där vi kan hjälpa dem med att cirkulera deras möbler”. Deras återbruk sker enligt en fast prislista för att göra det så enkelt som möjligt för kunden.
Lars tips för att bli mer cirkulär
- Börja med att identifiera var i värdekedjan du är. Vem är min kund och min kunds kund? Som företag kan man titta över sin affärsmodell, vart man står nu och vad en omställning kommer att innebära på produkt- eller materialnivå.
Det underlättar det cirkulära flödet på framför allt produkt-nivå men även möjligheten att skapa nya värdeflöden i omställningen och öka på resurseffektiviseringen i de globala målen.
- Jobba med hela värdekedjan och förbered dig när kunderna ställer nya krav. Det gäller att tillverkningsindustrin är flexibel och förändringsbenägen för att hela tiden kunna skapa resultat för en livskraftig verksamhet. att jobba mer cirkulärt är en möjlig väg framåt för att skapa konkurrenskraft. Omställningen kommer att ske succesivt i början med bara enklare justeringar och nya arbetssätt. Det viktiga är ge sig själv tid för lärande, självinsikt och förståelse.
Bra hjälp på vägen mot att bli mer cirkulär är den designbrief och projektbrief som projektet Cirkulära möbelflöden sammanställt.
- Designbriefen kan användas vid planeringen av ett nytt designprojekt och syftet är att höja målsättningen för att uppnå högre grad av cirkularitet i den produkt som ska skapas. Genom att följa designbriefen kommer projektets ambition inom cirkularitet att bli tydliggjord och förstärk
- Projektbrief. Om du så är projektägare, beställare eller projektledare så ska projektbriefen hjälpa dig att tydliggöra vad ett inredningsprojekt inom cirkulär ekonomi ska uppnå. En projektbrief definierar frågorna Vem, Vad, När, Var och Varför baserat på tydliga förväntningar hos projektets intressenter.
På cirkularitet.se finns mer att läsa om Vinnova-projektet Affärsmodellsinnovation för cirkulära möbelflöden.
Lärdomar förs vidare genom IDC
Efter projekttidens slut välkomnar vi nu Lars som fullt ut kommer jobba hos oss på IDC. Mycket lärdomar och kunskap följer med från Cirkulära möbelflöden. Vad tar du framför allt med dig från projektet Lars?
— Jag har ju givetvis med mig många fina kontakter att ha som stöd och hjälp även i fortsatt arbete. Sedan tar jag med mig arbetssättet vi haft med hela värdekedjan för att skapa resurseffektivisering och en mer cirkulär ekonomi. Alla bolag kan ha fokus på dessa områden och förbereda sig när kunderna ställer nya krav. Som företag kan man titta över sin affärsmodell, vart man står nu och vad en omställning kommer att innebära på produkt- eller materialnivå. Det gäller att tillverkningsindustrin är flexibel och förändringsbenägen för att hela tiden kunna skapa resultat för en livskraftig verksamhet. Det här är en möjlig väg framåt för att skapa konkurrenskraft. Omställningen kommer att ske successivt i början med bara enklare justeringar och nya arbetssätt. Det viktiga är ge sig själv tid för lärande, självinsikt och förståelse.
Kommunal ekonomi
Senaste numret av tidskriften Kommunal ekonomi har fokus på cirkulär ekonomi. Läs artikeln där Lars Tööj berättar om ”Cirkulär upphandling – en långsiktig affär”.