Övergången till elektriska drivlinor - så hänger du med

Samarbeta med andra, skaffa en egen nisch och anpassa dig till förändringarna. Det är några viktiga faktorer för att skapa förutsättningar för en bra omställning vid övergången till elektriska drivlinor.

Fordonsindustrin står inför stora förändringar, både i Sverige och omvärlden. Men hur förbereder man sig för en omställning till något som ingen vet exakt hur det kommer att se ut? Och hur ska en sådan process organiseras? Här ger aktörer inom fordonsindustri och forskning sina bästa råd. Samtliga är samarbetspartners i det Vinnova-finansierade projektet Nästa generations drivlineproduktion, som projektleds från Högskolan i Skövde.

Även om ingen vet idag hur snabbt omställningen kommer att ske så är alla överens om att den kommer och att det gäller att vara förberedd.

Frank Johansen på Leax Group uppmanar till förberedelser.

— Jag tror att det är ganska bråttom för de som inte är inne i det att fundera på: Finns det någon plats för mig i det här? säger Frank Johansen, Vice President New Business & Innovation på Leax Group.

Han menar att det är viktigt att försöka förstå sin egen situation, vilka kärnkompetenserna är i det egna företaget och vad som behövs i framtiden.

— Man behöver ha en strategi: förstå hur omvärlden och affärsmöjligheterna ser ut och våga ta klivet in i det nya, fortsätter Frank.

En enorm omställning

Skiftet från förbränningsmotorer till andra drivlinor är en enorm omställning i sig. Det handlar om att lösa problem med batterikapacitet, energilagring och utbyggnad av laddningsstationer, men också om hur fordon ska se ut i framtiden.

— Den här omställningen har långtgående konsekvenser. Det är inte bara att slita ut en förbränningsmotor och byta ut, utan man kan börja tänka på fordon på helt andra sätt. Elmotorn behöver till exempel inte placeras som en förbränningsmotor, säger fordonsforskare Mikael Wickelgren på Högskolan i Skövde.

— Det är en ny bransch med nya tekniker, mindre dimensioner och en annan typ av tillverkningsprocess, säger Tomas Johansson, manufacturing technology manager, MTM, för automation inom Volvo Powertrain.

Läs mer: Så funkar en elmotor

Det behöver inte vara svårare att tillverka en elektrisk motor, snarare tvärtom eftersom det är färre rörliga komponenter och färre komponenter totalt och det ges större valfrihet i var drivlinan placeras. En skillnad är att det troligen kommer att behövas stora tillverkningsserier, eftersom en förbränningsmotor kan komma att ersättas av flera elmaskiner.

— Det kan vara smartare att ha flera små elmaskiner som kan konfigureras i antal till den prestanda kunden efterfrågar, säger Tomas Johansson.

Gör en omvärldsanalys

För den som vill slå sig in på elmotormarknaden är det viktigt med en ordentlig omvärldsanalys, menar Martin Andersson, ansvarig för AFRYs verksamhet för tillverkande industri i Skövde.

— Man behöver hänga med i tiden, ha örat mot rälsen och vara uppdaterad. Följa med i den politiska och globala debatten.

Lars Tööj, industriell utvecklare på IDC West Sweden AB, ser omställningen till elektriska drivlinor som en stor möjlighet för leverantörer som vill ta sig in på en ny marknad.

— Den som skaffar sig kompetensen har en jättemöjlighet att bli en framtida leverantör för komponenter och produkter, men även för tjänster.

Fredrik Karlsson, vid tillfället på Volvo Cars i Skövde menar att anpassningsförmågan är avgörande för att lyckas.

Här kan IDC kan vara med och stötta, bland annat genom mötesplatsen ASSAR Industrial Innovation Arena i Skövde, där IDC tillsammans med Högskolan i Skövde och Science Park Skövde bygger upp en nod för tillverkning av elektriska drivlinor.

Fredrik Karlsson, teknologiprojektledare på Volvo Cars i Skövde, menar att det viktigaste för leverantörer som vill lyckas med övergången är förmågan till anpassning.

– Man behöver kunna visa att man är konkurrenskraftig, har bra kvalitet och bra produkter och kan visa att man även kan agera globalt.

En annan viktig ingrediens för att lyckas är tvärfunktionell samverkan

— Om man är ensam i det här blir man inte stark. Den gemensamma tillgången på kompetens kommer att vara viktig. Man behöver bygga noder, säger Leif Pehrsson, vd för IDC West Sweden AB.

Ett exempel på en samarbetsarena är det testlaboratorium som har byggts upp i Skövde inom ramen för projektet Nästa generations drivlineproduktion, där olika lösningar testas, både fysiskt och virtuellt, för att förbereda för en rekonfigurerbar produktion.

Testlabbet finns i ASSAR Industrial Innovation Arena i Skövde.

— Det är oerhört viktigt att vi kan samarbeta med varandra och dra nytta av varandras styrkor. Till exempel kan en underleverantör som är duktig på sitt område ta med sig det in i labbet, säger Fredrik Karlsson på Volvo Cars.

En annan aspekt kring samverkan är försörjningskedjan, där det kan finnas stora möjligheter att bygga vidare på befintliga strukturer.

— Företagen kan jobba vidare på det och se om det finns möjlighet att samordna transporter till exempel, säger Leif Pehrsson på IDC.

Bygga skalbart

Läs mer i informationsfoldern från UDI Steg 2

För att snabbt kunna ställa om till nya drivlinor krävs också en maskinpark som är omställningsbar och flexibel. Ett råd från Martin Andersson på AFRY är att bygga skalbart och investera i en flexibel dellösning till att börja med, istället för att skapa ett stort komplett system från början.

— Även om det ofta på ett sätt blir billigare med en större engångsinvestering så är det bättre att reducera investeringar genom att bygga skalbart och börja med de kritiska hjärtprocesserna och mata dem på traditionellt vis initialt.

Här kommer även testlabbet in, där det finns möjlighet att prova olika lösningar.

— Det är viktigt att kombinera utveckling i datormiljö med fysiska tester. Det är olika typer av kunskap, säger Leif Pehrsson på IDC, som menar att det även behövs stöttning från politisk nivå för att Sverige ska kunna ligga i framkant.

— Man behöver stödja uppbyggnaden av labbmiljöer, bland annat. Man behöver ju en fysisk miljö för att samverka. Vi behöver se till att svensk produktion är internationellt konkurrenskraftig.


Om fordonsindustrins transformation

Fordonsindustrin står mitt i ett teknikskifte mot elektriska drivlinor. Och en av de största utmaningarna för att förbli konkurrenskraftig i det snabba teknikskiftet är att kostnadseffektivt kunna ställa om befintlig produktion till tillverkning av nya drivlinor. IDC är involverade i flera initiativ som driver utvecklingen av fordonsindustrins transformation, du kan läsa mer genom att följa taggen #fordonsindustrins transformation.


Projektet Nästa generations drivlinor finansieras av Vinnova. Projektet drivs från Högskolan i Skövde och partners är IDC West Sweden AB, LEAX GROUP AB, Lunds universitet, Tekniska Högskolan i Jönköping, Volvo Lastvagnar Aktiebolag, Volvo Personvagnar Aktiebolag och Afry.

Vinnova logotyp

Om du vill veta mer

Hör av dig till Fredrik, Lars eller Leif om du vill veta mer.

Lars berättar mer om UDI-projektet

Industriutvecklare innovation

0500-50 25 10

Lars Tööj

Industriutvecklare innovation

Jag har varit en del av IDC sedan 2009 och är i grunden civilingenjör. Under åren har jag arbetat med industriell utveckling på olika företag och har tidigare erfarenhet från ledningsarbete, affärsutveckling, marknadsarbete, produktutveckling, produktionsutveckling och produktion.

Jag har på senare år arbetat med cirkulär ekonomi och affärsmodellsinnovation och arbetar även på RISE i ett Vinnova-finansierat UDI-projekt; cirkulära möbelflöden. Jag gillar att jobba med förändring och utveckling och det erfarenhetsutbyte som skapas mellan företagen.

Det är det som är extra roligt med det här jobbet, att få vara med under företagens hela affärsutvecklingsresa och skapa förändring och förbättringar. Känslan av att få vara med och göra skillnad, den ger mycket energi tillbaka. Jag brinner verkligen för arbetet med tillverkande företag, att bidra till att vi har god konkurrenskraft.

IDC står för så mycket, men jag kan sammanfatta oss med orden ständig utveckling, företagsfokus och spridning av kunskaper och erfarenheter. Hur vi gör detta blir unikt för varje situation.

Jag tog med mig ett tennisracket till fotograferingen eftersom jag har spelat sedan jag var liten. Nu går mycket av fritid åt till mina barns olika intressen, bland annat handboll och löpning. Jag har även en golfbag men har inte spelat på länge, ambitionen finns och jag hoppas kunna ta upp det igen!

Kontaktuppgifter

  • 0500-50 25 10

VD

0500-50 25 01

Leif Pehrsson

VD

Här kommer du snart kunna läsa lite mer om just denna fantastiska medarbetare. Sidan är under uppbyggnad.

Kontaktuppgifter

  • 0500-50 25 01

Dela via

Fler nyheter som du kanske gillar

Delägare | Nätverk | Projekt

Grattis årets produktionstekniker och produktionstekniska studenter

Årets produktionstekniker är Mika Tolonen på Partex Marking Systems AB. Priset för årets produktionstekniska student gick till Johan Melin och…

11 juni, 2021 — Lästid 8 min

Projekt | Samverkan | Tips från IDC

Design Thinking – att alltid utgå från kunden

Inom ramen för ASSAR erbjuder Science Park Skövde workshops och föreläsningar i Design Thinking-metodik och facilitering för att skapa innovationskraft…

15 april, 2021 — Lästid 3 min

IDCs erbjudande | Projekt | Samverkan

ASSAR – ett bollplank för industrin

För att möta de globala trenderna och utmaningarna som industrin står inför växte ASSAR fram; en arena som stödjer den…

8 juni, 2021 — Lästid 3 min

Information | Samverkan

Ny utbildning på Högskolan i Skövde möter industrins efterfrågan

Industrin blir mer och mer digitaliserad. Behovet av personal som har kunskap inom områdena produktion, automatisering och IT ökar. Och…

17 mars, 2021 — Lästid 3 min