För att möta framtidens kompetensbehov i Skaraborg finns ett stort behov av samverkan. Som utgångspunkt i arbetet med att öka dialogerna inom och mellan Skaraborgs branscher har nu projektet Kompetensnavet tagit fram Kompetensrapport Skaraborg 2026 för att skapa en samsyn kring nuläget.
Denna artikel sammanfattar rapportens innehåll angående industrins kompetensbehov framåt. Enligt rapporten finns det inom industribranschen i Skaraborg inget som tyder på att behovet av medarbetare inom den tillverkande industrin kommer att minska. Däremot kan behoven av kompetens utvecklas jämfört med det som efterfrågats tidigare. Ny teknik, som möjliggörs av automation och digitalisering, kan ta över vissa uppgifter samtidigt som nya kompetensområden utvecklas.
Ta del av rapporten i sin helhet
Skaraborgs industri räknar med att växa
Industrin är fortsatt en ryggrad i Skaraborg, särskilt inom fordon och dess leverantörsled. Det pågår redan flera stora industriutbyggnader i Skaraborg. Av de etableringar som är på gång är
Volvos bygge av en batterifabrik i Mariestad den största som är känd när rapporten producerades. Skaraborg är även ett starkt nav inom metall, plast, möbler och livsmedel. Samtidigt som branschen är i förändring.
Statistiken visar att antalet sysselsatta minskat över tid, men bilden är mer komplex än så. Många som jobbar i industrin är idag anställda via bemanningsföretag och syns inte alltid i statistiken. Enligt Kompetensnavets behovsinventeringar räknar 94 procent av företagen i Skaraborgs tillverkande industri med att växa och öka antalet anställda med i snitt 16–20 procent de kommande fem åren. Samtidigt upplever många att det redan idag är svårt att rekrytera.
Generationsskifte och utbildningsbehov
Av Industribranschens drygt 115 000 sysselsatta inom Västra Götalandsregionen, VGR, arbetar drygt 24 000 i Skaraborg. I hela VGR är en tredjedel kvinnor, medan samma siffra för Skaraborg är cirka en fjärdedel. En annan utmaning är åldersstrukturen. I Skaraborg är många anställda i industrin mellan 55–64 år. Samtidigt har två tredjedelar gymnasial utbildning och cirka en femtedel har eftergymnasial utbildning. Det innebär både ett generationsskifte och ett behov av att höja utbildningsnivån.
Industrirådets kompetensrapport från december 2025 pekar på ett antal utmaningar framåt. På nationell nivå bedöms industrin behöva cirka 18 000 nya processoperatörer inom tre år, medan utbildningssystemet bara väntas leverera runt 1 500. Särskilt kritiska roller är:
- Processoperatörer
- Montörer
- Svetsare
- Tekniker
- Ingenjörer inom IT, mjukvara, systemutveckling och automation
Framgångsfaktorer – Praktiskt yrkeskunnande i kombination med digital kompetens
Industrin genomgår en av de största omställningarna på länge på grund av digitalisering, automatisering, klimatomställning och elektrifiering samt nya affärsmodeller och krav från kunder. Nya regler för hållbarhetsrapportering (CSRD) gör att företag behöver mer kompetens inom datainsamling, analys och rapportering kopplat till miljö och sociala frågor. Det betyder att fler behöver kunna programmering, felsökning, systemförståelse och att arbeta med digitala verktyg.
Bland industriföretagen efterfrågas automationskunskap som ett tydligare inslag i de utbildningar som erbjuds. Gärna i kombination med grundläggande industriella färdigheter som svetsning. Företagen ser även behov av stärkt samarbete kring utbildning, praktik och vidareutbildning av befintlig personal, och en tydligare överblick över var olika kompetenser utbildas. Kombinationen av praktisk yrkesskicklighet och digital kompetens blir en central framgångsfaktor för industrins konkurrenskraft framåt. Att lyckas ställa om och vidareutbilda befintlig personal blir därför en nyckelfråga.
Tillsammans stärker vi industrins kompetens
Industrins kompetensutmaning är tydlig – men möjligheterna är minst lika stora. För att klara omställningen krävs samverkan, snabbare kompetensutveckling och tätare koppling mellan företag och utbildning.
Genom projektet Stärkt Kompetens arbetar vi på IDC för att stötta tillverkande företag i Skaraborg med rätt insatser inom kompetensutveckling, omställning och långsiktig kompetensförsörjning. Genom inspirations- och omvärldsbevakningsaktiviteter, workshops och företagsindividuell coachning tydliggörs företagens framtida kompetensbehov och de utvecklar förmågan att självständigt fortsätta jobba med strategiskt kompetensarbete.
Furhoffs identifierar framtida kompetensbehov
Furhoffs Rostfria har valt att ta ett tydligt grepp om sin kompetensförsörjning för att säkerställa framtidens konkurrenskraft. De deltar i Stärkt Kompetens och under genom kompetensverktyget ”Mind the Gap” identifieras både nuläge och framtida kompetensbehov, vilket är grundläggande för det fortsatta coachande arbetet i projektet.
Industristrategi fram till 2035
Strategisk Insikt för Västsvensk industri 2035 är en gemensam västsvensk industristrategi som belyser ett antal områden som bedöms vara avgörande för industrins utveckling fram till 2035. Här omnämns bland annat kompetensförsörjning och industrin behov av kontinuerligt lärande inom automation, programmering, cybersäkerhet, dataanalys och hållbarhet.
Om Kompetensrapport Skaraborg 2026
Utgångspunkten för Kompetensrapport Skaraborg 2026 är statistik samt arbetsgivarnas uppfattning om kompetensbehoven inom industribranschen, besöksnäring, gröna näringar, bygg- och transportbranschen, vård- och omsorg samt kommunal verksamhet. Rapporten ska ge en gemensam bild av nuläget och fungera som ett underlag för dialog, beslut och satsningar framåt vad gäller Skaraborgs kompetensbehov.
Rapporten är framtagen av Skaraborgs Kommunalförbund i samarbete med lokala branschföreträdare under vintern 2025/2026. Uppdraget har genomförts inom projektet Kompetensnavet Skaraborg, där IDC är en av projektparterna, som är finansierat av Västra Götalandsregionen och Skaraborgs kommuner.
