Lidköpings kommun driver ett projekt med målet att öka kunskapen om industriell och urban symbios (IUS), bidra till utveckling och beteendeförändring och driva på en cirkulär och biobaserad ekonomi. Tillverkningsföretag som Fazer Kvarn och Gunnar Dafgårds AB var med och berättade om projektets resultat vid slutkonferensen.
Yvonne Träff, projektledare.
Yvonne Träff har jobbat med miljöfrågor i Lidköpings kommun i många år och är projektledare för projektet ”Systematiskt stöd för industriell och urban symbios” (IUS).
Stärka den innovativa förmågan
Yvonne Träff inledde dagen med att ge en helhetsbild kring projektet och resonerade även kring lärdomar längs med vägen. Det krävs att det finns förtroende, att aktörer kan och vill mötas, menar hon. Sekretessavtal och ordnade mötesformer med systematisk informationsinhämtning har varit viktiga delar i projektet för att bidra till förtroendefulla samtal.
Den enes restprodukt kan bli någon annans resurs. Att kunna ta tillvara på resurser och avfall är framtiden.
Yvonne Träff, Projektledare.
Projektets resultat i korthet
Projektet har skapat mötesplatser för samtal och dialog. Intervjuer, workshops och frukostmöten, berättar Yvonne Träff. Hon delar med sig av de viktigaste resultaten:
- 26 olika fall av befintlig eller möjlig symbios har dokumenterats
- Det finns också risker – många beroenden – vad händer om en kedja bryts?
- Nya symbiosmöjligheter kan leda till nya behov i samhällsplaneringen – framtiden bjuder behov av mark, energi och sammanhang.
- Finns behov av att höja kunskapsnivån om värdet i restprodukter.
- Viktigt att:
- Skapa arenor för dialog och relationsbyggande
- Höja kompetensen hos politiker, tjänstemän och företag – samarbete med akademin
- Stärka förmågan till helhetssyn och att kunna bedöma långsiktiga effekter av beslut
- Förbättra relationer mellan aktörer – det ger stora möjligheter
Industriell och urban symbios innebär att olika aktörer byter energi, kunskap eller materialflöden för att åstadkomma bättre hållbarhet.
Murat Mirata, Linköpings universitet.
Röster om industriell urban symbios – ”Vilka är de viktigaste symbiosfaktorerna som projektet har skapat för er organisation?”
— Den viktigaste nyttan vi har haft av projektet är många nya kontakter och en ökad kunskap om vad man kan göra. Projektet har en vetenskaplig höjd genom samverkan med Linköpings universitet. Det finns minst 2-3 olika spår som vi jobbar vidare på efter projektet. Det handlar mycket om hur vi kan hantera avfallsströmmar, säger John Poulsen, VD Fazer Kvarn.
— Genom projektet har vi börjat optimera flödena mellan våra företag. Studiebesöken har gett en ökad förståelse för komplexiteten, utmaningarna och även möjligheterna. Magnus Fransson operativ chef, Lantmännen Reppe AB.
— Mycket av det vi jobbat med är komplext och fullt av utmaningar och projektet har bidragit till att vi tar oss an området på ett systematiskt sätt. Energi och vatten är det som står i fokus för vår del. Vi är också beroende av arbetskraft och goda kommunikationer och det finns även möjligheter i att låta medarbetare mötas kring de här frågorna. Johan Stern, teknisk chef, Gunnar Dafgård AB.
Så ställer vi om till en hållbar materialanvändning inom planetens gränser
Evalena Blomqvist, senior forskare från RISE, berättade under eftermiddagen om hur vi behöver lära oss att värdesätta, och därmed även sluta att överkonsumera, material. Materialen är begränsade, den mest miljöförstörande aktiviteten vi har idag är vår överanvändning av material. Det här är inte en utmaning en kan välja att anta utan ett verkligt problem vi alla står inför menar Evalena, vi behöver se de obehagliga sanningarna i vitögat fortsätter hon.
Alla miljömässiga kriser vi ser i samhället idag har samma grund, överutnyttjande av material/resurser. 60% av allt material vi använder försvinner. Vi behöver gå från att prata avfall till att prata material.
EvaLena Blomqvist, senior forskare RISE
Bland de 17 globala hållbarhetesmålen i Agenda 2030 lyfter EvaLena särskilt mål nummer 12, ”hållbar konsumtion och produktion” och menar att fakta kring dessa frågor inte alls är ny, men att medvetenheten bland människor däremot blir allt större.
Vi måste jobba för funktionell materalåteranvändning och återanvända materialens goda egenskaper som de hade från början.
EvaLena Blomqvist, senior forskare RISE
Bara i Sverige läcker det material till ett värde av 42 miljarder per år som ett resultat av att de inte återanvänds. Det är viktigt att identifiera ohållbara processer och göra dem hållbara innan de exempelvis byggs in i en industriell symbios resonerar Evalena. Flera deltagare vittnar under slutkonferensen om behovet av att våga identifiera processer som faktiskt inte är hållbara, som inte har en plats i framtidsvisionen, och ersätta dem med hållbara processer.
Kunskap kring de här frågorna kan minska rädsla och därmed även risk.
Evalena Blomqvist, senior forskare, RISE
Den hållbara riskbedömningen
Hållbarhetsdimensionerna, ekonomisk, miljömässig och social, är ramarna utifrån vilka hållbarhetsarbetet utgår. Evalena menar att alla aspekterna måste tas i beaktande när aktörer gör riskanalyser, det vill säga hållbar riskbedömning. Hon hänvisar till att tiden är nu, vilket märks också hos konsumenterna, högre och högre krav ställs. Vi är alla medvetna kring planetens ändliga resurser. 
Syftet med projektet ”Systematiskt stöd för Industriell symbios – ett modellområde och lärdomar från Lidköping” är att genomföra en kartläggning och därefter ett förslag till genomförandeplan med innovativa riktlinjer för modellområdet Lidköpings kommun, som syftar till att effektivt hantera utvecklingsutmaningar inom industriell symbios på ett integrerat och systematiskt sätt. Projektet är finansierat av Vinnova.
