Tillväxtverket har tagit fram en rapport som visar industrins tillväxt och konkurrenskraft mellan 2011 – 2016 i företag med 1 – 499 anställda. Rapporten syftar i första hand till att öka kunskapen om industrins utveckling.
21 län och 15 industrigrenar
Rapporten beskriver industrins utveckling under 2011 – 2016
för 21 län och på riksnivå och sammantaget har Sverige en god tillväxt. 
Analysen går djupare in på områden som till exempel antal anställda per bransch, störst jobbtillväxt och snabbast jobbtillväxt och är gjord på 15 olika industrigrenar:
- Byggmaterialindustri.
- Elektronikindustri.
- Gummi och plastindustri.
- Kemisk industri.
- Life science.
- Livsmedelsindustri.
- Metallvaruindustri.
- Papper/massaindustri.
- Stål och metall.
- Textilindustri.
- Transportmedelsindustri.
- Trävaruindustri.
- Utvinning.
- Verkstadsindustri.
- Övrig tillverkningsindustri.
Störst tillväxt av jobb i Västra Götaland
Fördelat över landet syns störst tillväxt av jobb i Västra Götaland, Stockholms, Skåne och Jönköpings län. I Västra Götaland ökade tillväxten mest inom livsmedelsindustrin, transportmedelsindustrin, trävaruindustrin, elektronikindustrin, metallindustrin och verkstadsindustrin. Flest nya jobb skapas i de små industriföretagen.
Anställda industriföretag och antal industriföretag år 2011 och 2016.
Industrin är konkurrenskraftig
Konkurrenskraft används för att beskriva företags, branschers, regioners eller länders förmåga att konkurrera på marknaden. Konkurrenskraften fördelat på län visar att industrin över lag går bra. Samtliga län har en konkurrenskraftig industri. Industrins utveckling under perioden 2011–2016 har varit positiv och sysselsättningen har ökat, vilket har skapat nästan 27 000 nya jobb i industriföretag med 1–499 anställda. Det har samtidigt tillkommit nästan 4 300 nya företag i industrin under perioden.
Utmaningar för industrin
Tillväxtverkets rapport tar även upp vilka utmaningar industrin står inför. Det är med största sannolikhet de små industriföretagen som står inför de största utmaningarna när det till exempel gäller digitalisering i form av automatisering och robotisering. Den största anledningen är att de saknar de allra minsta företagens flexibilitet samtidigt som de saknar de stora företagens finansiella styrka och uthållighet, vilket krävs för att kunna genomföra varaktiga förändringar. Små industriföretag har även svårare att nå effektivitet än vad stora industriföretag har. Det här beror på att små företag (1 – 49 anställda) har större sysselsättningstillväxt än de stora (250 – 499 anställda). Personalkostnaderna ökar därför för de små företagen och minskar för de större industriföretagen.
Tillväxtverket stärker Sverige genom att stärka företagens konkurrenskraft. Dem skapar bättre förutsättningar för företagande och bidrar till attraktiva regionala miljöer där företag utvecklas. Verktygen är kunskap, nätverk och finansiering. Kunskap om företag och regioner. Nätverk för effektiv samverkan. Och finansiering som stärker näringslivet. Tillväxtverket är en myndighet under Näringsdepartementet med 400 anställda och med kontor på nio orter.
