Hur påverkas monteringspersonal inom tillverkningsindustrin av avbrott från datorbaserade informationssystem? Varför påverkar vissa typer av avbrott oss som de gör och hur kan vi skapa strategier för att hantera dem?
I sin forskning har Ari Kolbeinsson, doktorand på Institutionen för ingenjörsvetenskap vid Högskolan i Skövde, tagit fram ett teoretiskt ramverk som förenar kognitiva teorier med forskning på just avbrott.
Visar skillnader mellan olika testmetoder
Det finns forskning där avbrott har studerats närmare för att testa när det är lämpligt att avbryta någon och hur. Dock har den tidigare forskningen främst genomförts i situationer som inte liknar vanliga arbetsuppgifter. De experiment och den studie som Ari Kolbeinsson har utfört visar att det finns skillnader mellan att använda uppgifter av artificiell karaktär i en labbmiljö mot att använda mer autentiska uppgifter som efterliknar faktiskt monteringsarbete. Många moment i autentiska arbetsuppgifter går på automatik, ungefär som när en förare växlar bilen, och det är svårt att återskapa i en artificiell miljö.
Ari berättar om sin forskning
Ramverk med grafiska hjälpmedel
Redan i sin licentiatavhandling hade Ari Kolbeinsson idéer kring teorier till ett ramverk. Med hjälp av resultaten från två experiment och en uppföljningsstudie lyckades han smälta ihop teorierna och skapa det ramverk som publiceras i avhandlingen. Ramverket visar, med hjälp av grafiska hjälpmedel som gör det lättare att förstå, var det går att störa för att påverka produktionen så lite som möjligt.
– Inom industrin finns gott om teknisk kompetens, men kunskapen om den mänskliga faktorn riktas mest mot minskning av monteringsfel i befintliga fabriker, säger Ari Kolbeinsson.
Hans forskning riktar sig istället mot framtidens fabrik, som har mycket mer data och större kommunikationssystem.
Inom industrin finns gott om teknisk kompetens, men kunskapen om den mänskliga faktorn riktas mest mot minskning av monteringsfel i befintliga fabriker.
Ari Kolbeinsson
Bäddar för vidare forskning
Resultatet av Aris Kolbeinssons forskning är av nytta för tillverkningsindustrin – men en annan stor nytta är vidare forskning på avbrott. Ramverket ska kunna användas mer generellt framöver då Ari Kolbeinsson och andra forskare ges möjlighet att använda det för att vidare studera avbrott i datorsystem, i mobiltelefoner och i alla system där man kan analysera uppgifter folk gör. En central tanke bakom ramverket är att på ett begripligt och enkelt sätt kombinera flera komplexa teorier som forskare ska kunna använda sig av. Enligt den feedback ramverket fått uppnås detta genom användning av nya typer av visualiseringar.
– Det är möjligt att ramverket även gäller för andra domäner, eftersom det är baserat på grundläggande kognitiva teorier. Men detta behöver forskas vidare på, avslutar Ari Kolbeinsson.
